Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
att vi från och mrd i dag anse den återfunne som <
en medlem af familjen?»
»Nej, mamma. Och nu kan jag gärna tillstå
det: jag höll nyss på att kalla honom Lars, helt rätt
och slätt, alldeles som när vi voro barn.»
»Ja, men låt oss nu se på taflan,» påminde Hör-
ner, i det han såg på klockan, »för jag måste vara borta
om en halftimme.»
»Men sedan äter ni ju middag bos oss, herr
professor?»
»Med nöje, om jag bara slipper heta professor
hos er, fru generalska, utan helt enkelt herr Hörner
som förr.»
»Kom då tant, kom då Signe,» ropade Lars stolt
och glad och gick före dem inåt det innersta rum-
met, »jag skall bara aftäcka taflan och ställa upp
henne på ett staffli i den rätta dagern och sedan —
sedan skall Signe få se, att jag ingenting glömt.»
»Men gud ske lof, åtskilligt lärt,» sade Hörner
leende, under det Lars skyndade in i rummet och
stängde igen dörren om sig.
»Hvad tror du, att det kan vara för ämne, mamma?»
frågade Signe med en väntansfull oro, som hon inte
kunde behärska.
»Kära barn, det är inte godt att säga. Hvad
tror ni, herr Hörner? Kanske någonting historiskt?»
»Möjligtvis,» svarade denne, »men egentligen vet
jag inte rätt, om min duktiga elev har något sinne
för det historiska. Nå nå, vi få väl se. Han har
kunnat utveckla sig helt annorlunda än hvad jag fö-
reställer mig; fast om jag skall döma efter hvad vi
här se, så tyckes det, som om hans egentliga genre -—»
Hörner hade tämligen utpräglade anlag för skä-
ligen omständliga, något docerande föredrag om de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
