- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
184

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184
moderns hand, »men när det ämnet sårar din känsla
så djupt, så kan ju inte din dotter begära detta af
dig. Men jag är öfvertygad om, att om du låter
honom själf välja ämne, så skall han nog finna ett
som tilltalar dig bättre, ty jag tror på hans talang
— och det är ju inte den händelsen som skall re-
produceras — utan det är konstverket, som skall
ersättas. »
»Just så, just så. — Ser ni, fröken Signe. Jag
visste nog, att ni skulle träffa det rätta.»
»Professorn anser således, att min dotters förslag?»
»Är det enda riktiga, ja,»
»Nå ja, må så bli’ då. Vi ska’ fara dit, om
professorn vill göra oss sällskap.»
»Nej, jag skall föreslå en sak, som är bättre än
så,» sade Hörner lifligt, »och det är att jag ‘gJr mig
af till honom i förväg. Jag känner det där brushuf-
vudet. Han vore i stånd att inte släppa in oss, om
vi komma öfver honom så där oväntadt. Här är
hans adress — jag fick den just i dag.»
Han lade ett kort på bordet och steg upp för att
taga afsked — tilläggande, som om det varit en helt
naturlig sak, fastän han väl insåg, att det mer än
allt annat skulle bestämma generalskan för att före-
taga färden:
»Jag säger naturligtvis ingenting om att jag råkat
er, mina damer, det skulle förstöra alltsammans. Jag
vill bara försöka att muntra upp honom litet, i fall
berserkalynnet ännu behärskar honom från i förmid-
dags — öfvertygad som jag är att det inte behöfs
många ord af er, fru generalska, för att omstämma
honom helt och hållet. Jag hörde tillräckligt för att
veta, hur tacksam han är emot er i sitt hjärta och
hur väl han minns hvad ni gjort för honom — förut.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free