Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gumman mor att jag skulle få ta emot er. Det var
my<“ket trettigt, att ni kommer till middagen, men
först tycker jag, att vi borde göra upp vår lilla affär,
så att vi sedan kunna vara så mycket mera ogenerade
med hvarandra.»
»Jag förstår verkligen inte, herr löjtnant —»
»Ah, seså. Låt nu löjtnanten gå för tusan i våld
— och artisten med, för resten. Ska vi inte kunna
vara lika goda vänner för att vi hade litet krångel
för oss, när vi voro pojkar? Jag medger, att jag var
en elak lymmel den där gången, men så fick jag ju
också på ögonen för det, och du slapp undan — aj
tusan, nu slapp det fram — men gjordt är gjordt.
Har du inte lust att låta det vara som förut?»
Han såg så rask och ärlig och öppen ut, där han
stod med utsträckt hand och leende ansikte, att Lars
kände en god del af sin gamla ovilja försvinna; men
envis som han var, hvarken kunde eller ville han
gifva med sig i första taget, utan svarade tämli-
gen kallt:
»Om jag också kunde ha lust, så är i alla fall
afståndet —»
»Just därför,» ropade Otto muntert som förut,
»det är ju hela elfva år sedan.»
»Nå, det var då just inte det afståndet jag me-
nade,» fortsatte Lars, »utan —»
»Ja, annars vet jag sannerligen inte af något af-
stånd från min sida. Du däremot, som är en berömd
artist — apropos det, det var fan så stiliga taflor du
har däruppe — jag var där sen, i middags, med
flickorna Becker — så att om du nu sätter dig på
dina höga hästar, undrar jag sannerligen inte på det,
men nog tycker jag i alla fall att du kunde —»
»Ja, är det ditt allvar, så —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
