Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
mig och när det är Lars som målar jag skall
känna mig alldeles som om vi voro hemma på
Vernersnäs.»
»Nere i parken, nära sjön —»
»Där vi lekte som barn, ja.»
»Och när vill Lars att vi ska’ börja?» afbröt ge-
neralskan, som märkte alt de unga åter kommo in
på det farliga området med barndomsminnena, »kan-
ske redan i morgon?»
»Det skulle jag nog vilja, men jag måste först
ordna med duk och tillbehör — jag tror därför att
det vore bättre att vi väntade till i öfvermorgon. »
»Och hur många sittningar anser Lars att det
skall behöfvas?» .
»Ja, det är omöjligt att säga, förrän jag far bor]a.
Först då kan jag säga, om Signe är svår att träffa
eller icke.»
»Jag får förbereda dig på, Lars, att jag är myc-
ket ombytlig. Ibland ser jag hygglig nog ut, men
ibland —» . .
»De dagar, som Signe är ohygglig, prata vi i
stället,» sade Lars muntert, »det finns dagar, då jag
heller inte kan göra ett streck med penseln, och då
målar jag inte. Således i öfvermorgon klockan tolf
__ äro vi öfverens om det? Och han steg upp, räckte
fram handen först åt generalskan och sedan åt Signe.
»Skall Lars redan gå?» frågade denna och såg
litet missbelåten ut.
»Ja, nu tror jag, att en cigarr verkligen skulle
smaka bra — och’ jag skall dessutom träffa ett par
bekanta — »
»Då ska’ vi inte uppehålla längre,» sade gene-
neralskan vänligt och höll kvar hans hand, »och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
