Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
var inne, sade den ene, i det han pekade på en
af studierna:
»Äh fy fan. Hvad är det här för slag? Det ju-
ju bara vanligt vatten. Inte ett dugg stiliseradt. Och
di där pojkarna därborta — di är då inte ett spår
symboliska.»
»Ja, men han lär ju ha målat bra förut, den
här Skog,» sade den andra.
»Det kan väl hända, men det här sättet är inte
modernt längre. Jag var borta här om da’11 på en
supé —»
Lars ville inte höra längre. Han tänkte just
slänga åt de båda konstkännarne ett glåpord, men
ändrade sig hastigt och gick sin väg från alltsammans.
När han kom ut på gatan, vände han om hörnet
ned åt torget och gick västra allén framåt, undvikande
med afsikt den så kallade »snobbrännan», där det
vimlade af folk, och under det han gick framåt,
tänkte han för sig själf:
»Här det där varit i säck, innan det kom i påse?
Nå, vi få väl se.»
Framkommen till Arsenalsgatan, stannade han för
att låta en öppen vagn rulla förbi. 1 vagnen sutto
hofrättsrådinnan och hennes döttrar. Som på en gif-
ven signal vände de alla tre hufvudena nedåt ström-
men, som om det varit någonting i hög grad intres-
sant att se på teaterkonsortiets fula plank, hvilket
ännu i åratal kommer att skämma den vackra plat-
sen. Lars hade redan lyftat handen upp till hatt-
brättet för att hälsa, men förändrade nu rörelsen till
att helt hastigt skjuta hatten litet mera bakut och vände
sedan tvärt om, i det han tänkte för sig själf ’med
en viss tillfredsställelse, i hvilken likväl blandades icke
så litet bitterhet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
