- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
324

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324
hade hon inte kunnat blifva mera förskräckt. Hon
lutade sig tillbaka mot soffhörnet alldeles likblek och
kunde i den första bestörtningen inte få fram ett ord.
»Hvad i herrans namn — livad säger du, barn?»
stammade hon slutligen, »har du — lofvat —»
»Ja mamma! Han älskar mig — han är ung
— han har framtid — och jag vet inte — det har
i dag gått upp som ett ljus för mig — jag tror, att
jag alltid älskat honom, fast jag inte haft det klart
för mig själf! Men i dag, medan vi voro ensamma -—»
»Hvad säger du? Ensamma? Hvad gjorde då
Marie — hvarför kom hon inte —»
»Hon hann inte tillbaka, mamma lilla.»
»Det är oförlåtligt af henne, och jag skall genast —»
Generalskan reste sig upp och ville gifva sig af
ut för att ge den gamla trotjänarinnan en uppsträck-
ning, men hon hindrades af Signe, som slog armarne
om henne på nytt och drog henne ned i soffan.
»Du skall ingenting säga åt Marie, mamma lilla!
Hon har gamla ben, och hon rådde inte för, att hon
dröjde. Och det är ju henne jag ändå har att tacka,
för att jag kommit till klarhet med mig själf!»
»Och du tror verkligen, att jag, att Otto nånsin
skulle tillåta —»
»Hvad Otto beträffar, så ämnar jag inte under-
kasta mig hans vilja, ty han har ingen bestämmande-
rätt öfver mig! Din vilja, mamma, den lyder jag,
det vet du — och den kommer jag alltid att lyda
—- men jag hoppas, att när du får tänka lugnare på
saken, så skall du —»
»Hoppas inte det, Signe! Du har låtit bedraga
dig af din barndomsvänskap — och Lars kan aldrig
blifva för dig hvad en make bör vara.»
»Och hvarför inte, mamma lilla? För att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free