Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Ny grund - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
»Att tas emot så här, det kunde inge en lust att
alltid gå bort.»
»Då skall jag spara på välkomstgåfvorna hädan-
efter,» sade hon ömt, »annars kanske jag aldrig får
behålla dig kvar.»
»Jo, jo, alltid, alltid. Man går inte ifrån en så-
dan flicka som dig, Signe.»
»Ja, men en sådan hustru?» frågade hon med
skälmen i blick och ton.
»Ack, det är du inte än. Om du bara vore det,»
hviskade han och tryckte henne intill sig, varmt,
nära och innerligt — »vet du Signe — jag har sett
någonting. »
»Det vill jag väl förmoda,» log hon, »hvad vore
det annars för en studiefärd du hade gjort.»
»Ja men det är inte något motiv att måla — det
är någonting helt annat, du — någonting förtjusande
— idylliskt — härligt.» _
»Låt oss gå till bänken nere vid sjön, så talar
du om för mig, hvad det var,» sade hon, i det hon
tog upp paraplyet från marken.
»Jag har det här,» svarade han och slog på
målarskrinet, som han tog upp jämte fällstolen, —
»men hvarför kan vi inte sätta oss här på bänken
lika gärna?»
Han pekade på en stenbänk under en af de stora
lindarne vid allén.
»Därför att här få vi kanske inte vara i fred,»
återtog hon och tittade upp at hufvudbyggnaden, som
skymtade fram på afstånd.
»Kommer tant ned?»
»Nej inte mamma, men kanske — »
»Har det kommit främmande?» frågade han med
missnöjd blick och ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
