- Project Runeberg -  Vad tiden kräver /
40

(1927) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40
Det var en tid — för icke länge sedan — då det
ganska allmänt ansågs såsom mera frisinnat och mera
vetenskapligt att betvivla Guds tillvaro än att tro därpå.
I närvarande stund åter torde man ha börjat få klart för
sig, att det alls intet har med frisinthet att skaffa, om
man tror att universum har en medelpunkt eller icke.
Och vad vetenskapen beträffar — ja, det märkliga
har ju under de senaste decennierna inträffat, att natur-
vetenskapsmannen, eller åtminstone åtskilliga av de mest
betydande ibland dem, själva påpekat otillräckligheten
av det slags livs- och världsförklaring som naturveten-
skapen kan ge.
I sitt föredrag »De sju världsgåtorna» framhöll den be-
römde tyske fysiologen Du Bois-Reymond att vetenska-
pen icke kan och aldrig kommer att kunna lösa livets
gåtor — aldrig kommer att kunna säga oss hur livet upp-
kommer, vad kraft är, vad materia är, vad rörelse är,,
hur vi över huvud kunna ha några sinnesförnimmelser
m. m.
Det var alls icke något religiöst intresse som drev
den ryktbare fysiologen att framställa dessa sina åsikter.
Det var endast hans vetenskapliga ärlighet som för-
mådde honom att uttala: om mänskligheten väntar sig
att genom naturvetenskapen få livets gåtor lösta, då skall
denna dess väntan alltid visa sig vara fåfäng. Du Bois-
Reymonds nämnda föredrag väckte på sin tid mycken
opposition. Men i närvarande stund torde de flesta
naturvetenskapsmän vara benägna att underskriva den
store tyske forskarens ord härvidlag.
En framstående fransk matematiker, Henri Poincaré,
har i »La science et l’hypothèse» likaledes framhållit
hurusom det är synnerligen obefogat att tala om veten-
skapen såsom givande någon absolut visshet. Hela vårt
vetande, betonar Poincaré, är byggt på hypoteser. Själva
materiens tillvaro är en hypotes, är »en koefficient som
det är bekvämt att introducera i kalkylerna». Även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vadtidkrav/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free