Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Skulle man uppmana ett antal personer att avge sitt
omdöme beträffande Jesu apostlar, då skulle väl ingen
tänka på. att säga, att näst Judas Iskariot var Petrus den
sämste av dem alla. Likväl veta vi ju icke att någon
av de andra begått något på långt när så graverande,
som det Petrus begick i den natten då Kristus vart för-
rådd. Icke endast att Petrus gjorde sig skyldig till
mened, då han svor på att han icke kände Jesus, han
hade ock den grymheten att uttala sin förnekelse, när
Jesus — övergiven av alla, hånad, bespottad och hotad
till livet — måste höra vad den avfällige lärjungen sade.
Men när vi bedöma Petri karaktär, taga vi också hänsyn
till allt det goda han uträttat — hela det betydelsefulla
arbete han sedermera utförde. På samma sätt beträffan-
de Paulus. Han hade gjort sig skyldig till något som
i allmänhet anses avskyvärt: att förfölja, plåga och döda
människor för deras tros skull. Visserligen i den före-
ställningen att han härmed tjänade Gud. Men också
Torquemada, den grymme spanske storinkvisitorn, trod-
de sig ju tjäna Gud, då han brände kättare, vilket ej
hindrar att vi finna honom högeligen osympatisk. Dock,
när Paulus kom till insikt om vilka brott han begått,
ägnade han sitt återstående liv åt att sona dem — sona
dem på ett så storslaget sätt att mänskligheten måste
räkna honom bland sina största söner. För honom in-
nebar tydligen minnet av vad han brutit en ständig
maning. Om han aldrig knotar inför de mångfaldiga
hårda prövningarna, om han tåligt tager emot den förut-
sägelse som han säger sig ha fått i Anden: att alltid
och allestädes lidanden skulle drabba honom, om han,
trots allt, tackar Gucl, manar till ständig glädje och
ständig kärlek, så är det helt visst till stor del därför,
att han vet och känner, att han har en stor skuld att
försona.
Också inom Petrus blev ångern en omskapande makt.
Icke blev han med ens fri från sina fel. Ännu under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
