Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Man har ju de senast åren begynt tala mycket om
»kyrkans enhet». Man sammankallar konferenser för den
saken, man håller tal, man skriver avhandlingar, och
man gläder sig storligen, när en liten jämkning i fråga
om detaljer kan åvägabringas. Men man låtsar inte om
att det skulle finnas ett mycket enkelt sätt att — utan
alla tal och alla konferenser — åstadkomma denna efter-
trädda enhet emellan de olika kristna kyrkorna. Det
behövdes blott att de alla beslöte sig för att helt enkelt
predika vad som av evangelierna framgår såsom Kristi
egen lära och att betrakta de frågor i vilka Mästaren,
ej öppet uttalat sin mening, som problem där var och
en har rätt att tro vad han själv anser vara sanning,
men där ingen har rätt att påbjuda andra den eller
den tron.
Så komme den kristna enheten av sig själv.
Likaså har ju inom de protestantiska kyrkorna mycket
debatterats frågan: huru skall man värna sig mot den
katolska propagandan ?
Men om de protestantiska kyrkorna icke avfallit från
protestantismens livsprincip : männiitekoandens fria, av
all yttre auktoritet obundna sökande efter Gud — då
behövde man icke ha fruktat för katolsk propaganda.
N u åter är det ej att undra på om mången tänker: då
inom-den s. k. protestantismen likaväl som inom katoli-
cismen traditionen anses ha rätt att klavbinda människo-
tanken — varför ej snarare välja den tradition som onek-
ligen har en viss pondus genom sin ålder och sin ut-
bredning ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
