Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ô
de troende som ängsligt hälla fast vid det gamla än vid
de tvivlare som vilja förändring.
Sålunda, man låtsar tro, att de som kräva förändring,
äro tvivlarnaturer! Man låtsar alls inte om att de som
kraftigast krävt reformer, det har varit människor som1
drivits av ett brinnande religiöst nit, av en stark iver att
Kristi lära måtte bli förkunnad i sin renhet och höghet.
Man låtsar inte om den överväldigande bevisföring som
presterats för att ådagalägga, att Kristus själv aldrig lärt
de dogmer som genom sin förnuftsvidrighet avvänt män-
niskornas hjärtan från kristendomen.
Kyrkan upprepar blott att hon hyser alltför stor ömhet
för de enfaldiga själar som skulle bli bekymrade, ifall
man upplyste dem om vad Kristi lära i själva verket
innebär. Men frågan är ju: Har kyrkan förvrängt
Kristi lära? Och har hon rätt att förvränga den? Det
är dessa frågor som skola besvaras. I stället förklarar
man : På det hela sympatisera vi mera med dem som
hålla på förvrängningen än med dem som vilja ha bort
den.
Kyrkan har sålunda mera sympati för en människa
som inte gittat taga reda på vad Kristus verkligen lärt,
än för en människa som ägnat en god del av sitt liv åt
att studera den saken och som, sedan hon funnit vad som
är sanning, oförfärad möter den ovilja och den smälek
som plägar drabba sanningssägaren! Kyrkan har mer
sympati för den slöa än för den vakna människan, mer
sympati för den fegt i sin maklighet kvarsiittande än
för den modige sanningskämpen.
Nåväl! Må då kyrkan behålla för sig de slöa och de
fega! Men må hon då upphöra att kaüa sig Kristi
kyrka ! Ty vad han hade mera sympati för, det framgår
med ljungande klarhet av hela hans historia. Han ogil-
lade de fega och de lata, han uppfordrade sina lär-
jungar till att — liksom han själv — oförtröttat, oför-
färat kämpa för sanningen. Han tvekade aldrig att ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
