Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI. KULT OCH CEREMONIVÄSEN.
Var icke hela Jesu liv en kamp mot formalismen, mot
benägenheten att i det yttre, i kult och ceremonier, se
något förtjänstfullt ? Den p rotest mot all utvärtes gud-
aktighet, som redan hos de gammaltestamentliga profe-
terna fick så ljungande uttryck — t. ex. i Jesajas kraf-
tiga ord: »Edra nymånader och högtider hatar min själ,
säger Herren», — den protesten fick en flammande fort-
sättning i Jesu polemik mot fariséer och skriftlärda, mot
alla dessa som i yttre bruk och åthävor sågo något för
religionen betydelsefullt.
Men när kyrkomän i våra dagar med triumferande
tonfall tala om en kyrkans renässans, då pläga de häri
innefatta såsom ett betydelsefullt moment : ökad prakt
i ceremonier och kult.
Dock finnas vittnesbörd om huru den tidiga kristna
församlingen ännu bevarade minnet av vad Kristus här-
vidlag lärt.
När för nära 1800 år sedan den romerske filosofen
Celsus skrev sin bok emot kristendomen, då anklagade
han de kristna bl. a. för detta: att de alls icke hade
några tempel, altaren och bilder, ja, att de rentav hyste
motvilja emot sådant — något som den romerske filoso-
fen fann synnerligen gudlöst. Kyrkofadern Origenes, vil-
ken några decennier senare besvarade Celsi anklagelser,
opponerade sig dock ej på minsta sätt emot detta hans
påstående. Origenes medger lugnt, att de kristna verk-
ligen alls inte vilja veta av tempel, altaren och bilder.
Han endast utvecklar vilka inre motsvarigheter kristen-
domen har till dessa yttre ting. Av dessa Origenes’ utta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>