Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
man av all karaktärsutveckling, det är målet dit vi in-
nerst trå, det är vad som — när det nåtts — skänker
den väsendets djupa harmoni som är lycka, mer än lycka.
Men till vad blev offret i de flesta religioner? Jo,
till en föreställning att Gud — eller gudarna — finna
behag i lukten av blod och av det kött, som altareiden
förtär.
Och vad var upphovet till en sådan föreställning, vil-
ken så illa stämmer med de glimtar av upphöjd gudstro
som röja sig i de flesta religioner, även i de ganska
primitiva ?
Man torde kunna skymta en förklaring härtill, ifall
man lägger märke till den förändring som inträdde i
den av Zaratustra reformerade fompersiska religionen.
För Zaratustra, som krävde ett frimodigt och hand-
lingskraftigt ställningstagande i den stora striden mellan
Ljus och Mörker, emellan Gott och Ont, var det en rätt
gudstjänst att flitigt arbeta och att öva rättfärdighet.
Om människorna trådde till att känna en innerlig sam-
hörighet med gudomen, då behövde de ej stänga sig inne
i tempel, nej, ds skulle gå upp på höjderna, andas deras
rena, lätta luft, låta blicken sväva ut över vidderna, upp
emot den oändliga rymden, höja sig i bön mot d-en
Högste och så dricka in ny kraft från den som är Li-
vets och Ljusets och Hälsans och Skönhetens upphov.
Men då Herodotos några århundraden efter Zara-
tustra skrev sin historia, berättar han att perserna plä-
gade, när de gingo upp till höjderna, medtaga offerdjur
för att däruppe slakta dem, vilket emellertid icke
fick ske utan att en präst var med och uppbar
sin andel av offret. Detta var den uppfattning som
småningom arbetade sig fram i de allra flesta religio-
ner: att gudarna vore noga med att offren frambures
på rätt sätt och att det behövdes särskilda personer som
förstode att anordna offren så att de vore gudarna till
nöjes. Och då prästerna stodo till tjänst med sina kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
