Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som vid sia senaste afresa från Europa öppet förklarade sig för de
portugisiska ministrarne, att han ansåg den republikanska
statsformen för den bästa I — hvilken gör en monarkisk restauration
omöjlig.
* *
X
Brasilianaren i alla samhällslager utmärker sig for en naturlig
intelligens och ett praktiskt förstånd. För att befria sig från
kejsardömet, så länge en Dom Pedro förde spiran, skulle han väl
knappast offrat en blodsdroppe, men ännu mindre vill han offra sitt
blod för att återställa monarkien med donna Isabella — »a
catho-lica» i perspektiv. Brasilianaren är dessutom i allmänhet varm
patriot, som ej offrar fäderneslandets säkerhet och välfärd for
dynastiska intressen, hur historiskt berättigade dessa ock kunna vara.
Demokrat af naturen, känner sig brasilianaren dragen till den
statsform, som han rundt omkring sig finner tillämpad, nemligen den
republikanska. Han erkänner ej heller gerna något annat majestät
än det, som uppenbarar sig i den honom omgifvande, öfver all
be-skrifning storartade, praktfulla och mäktiga naturen; urskogen tjusar
hans sinnen, skyddar hans oberoende, gör honom enkel i
lefnads-vanor, sann mot sig sjelf och andra och oemottaglig för det
korrumperande glitter, som alltid omgifver en tron, äfven då regenten sjelf
är »en grånad veteran i vettets sold».
Den europeiska demokratien, och ej minst den sveuska, har
all anledning att hysa aktning och sympati for en nation, som
satt orden »ordning och framåtskridande» på sin med hoppets
färger smyckade flagga — som i en riksförsamling, bestående af
slafegande godsherrar, på en enda dag, den 13 maj 1888, utan
ersättning och under obeskriflig entusiasm med ett dekret befriade
närmare 800,000 negerslafvar, representerande ett värde af mer än
2,000 millioner kronor. (Ännu 1883 gälde en arbetsduglig slaf 2
contos de réis — 4,000 kronor. Bland de nu befriade fans ingen
under 17 år, ty lagen af den 28 sept. 1871 förklarade fri hvarje
från denna dag af slafvinna födt barn. Den enskilda
välgörenheten, som i Brasilien är mycket stor, hade dessutom redan före
den allmänna emancipationen frigjort slafvar i tusental). Och det
är samma nation, som nu utan ett enda blodsdåd * och utan
* Den under det första tumultet sårade marinministern, den pligttrogne
amiralen, baron Ladario, är lyckligtvis fullkomligt återstäld och har af den
nya regeringen behandlats med all den konsideration en sådan man
för-tjenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
