Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105 AUGUST S TRIND BERG
anknytningspunkt för sina ämnens literara behandling utan att ens anlägga en
för-klädnadens halfmask. Strindbergs skriftställareskap under nittiotalet är oskiljbart
förenadt med hans privata lif och berättigar icke endast men nödvändiggör ett
närmare ingående härpå.–
August Strindberg är en godhjärtad och saktmodig natur, finkänslig och
öppen-hjärtad, men med stora anlag för misstänksamhet, hvilka en tid urartade till långt
drifven folkskygghet och förföljelsemani. Denna tro att han förföljdes af gud och
hvar man har onekligen funnit riklig näring i det sätt, hvarpå diktaren behandlats
af en oförstående publik, som ännu icke kommit till insikt om hvilken stor och
sällsvnt skaldenatur Strindberg är, förblindade myndigheter, som inledde
rätte-gång mot Sverges främste diktare med anledning af något af det basta han
någon-sin skrifvit — »Giftas« — och smarta förläggare, som skyndsamt knöto till
pän-ningpungen så snart de icke hade ett nytt manuskript af honom i handen, med
hvilket de kunde rikta sig själfva. När därtill kommo olyckliga familjeförhållanden,
upprifvande själsstrider och saknaden af forstående vanner, till hvilka han
oförbe-hållsamt vågade anförtro sig, är det mindre forunderligt att skalden nedtyngd af
sin stora ensamhetskänsla skuddade Sverges stoft af sina fötter och sökte vägen
till större och friare förhållanden.
Det är nu ett decennium sedan Strindberg lämnade sitt fädernesland utan
tanke på att återvända dit. Under de därpå följande åren uppehöll han sig i Berlin
och Paris samt i Österrike, där han stiftade bekantskap med sin andra maka. Själf
protestant vigdes han till denna katolska kvinna af en reformert präst på
Helgoland, som då var engelsk besittning men senare öfvergick i tysk ägo. Det under
dessa omständigheter ingångna äktenskapet förklarades senare ogilltigt. Många
motgångar, icke minst ekonomiska svårigheter och sjukdom, träffade Strindberg
under hans frivilliga landsflykt och han var åter igen lika ensam som någonsin
sedan han våren 94 på nordbanestationen i Paris sett sin hustru för sista gangen.
Under vintern 94 publicerade han åtskilliga artiklar i »Le Figaro« och »Gil
Bias« i Paris. Ur en i förstnämda blad offentliggjord artikel »Sensations
Détra-quées«, i likhet med hans flesta arbeten under senare år nedskrifven på franska,
återgifves här efter författarens manuskript slutet, som skildrar Paris, sedt från
trakten kring Versailles. Artikeln finnes i sin helhet återgifven pd svenska i den
år 97 utgifna nya samlingen af »Trvckt och otryckt.«
I början af December 96 återvände Strindberg efter en sjuårig visteise i
utlan-det till sitt fädernesland för att bl. a. skrifva en del skånska naturskildringar för
den nystartade »Malmö-Tidningen«. Han uppehöll sig för den skull en kon tid
i trakten omkring Kullaberg, men då han, som är Sverges störste stilist, kommit
till insikt om sin inkapularitet som journalistisk dagvärkare, öfvergaf han tanken
härpå och begaf sig vid jultid till den sydsvenska lilla universitetsstaden Lund, som
skulle bli hans hemvist under längre tider.
Han fann här i en af de från »Legender« mäst kända »olycksbröderna«,
re-daktör Waldemar Biilow, icke endast en uppriktig van, men äfven en omsorgsfull
värd, som ställde ett par af sina rutil till hans disposition och ägnade honom den
basta omvårdnad. Här tillbrakte han vintern i lugn och ro och han fann
uppen-barligen en nyttig lättnad i det dagliga umgänget med den trettioårige, i hög grad
8’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
