Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Min förvisning till Sibirien - Resan till och från Riga. Mina kolonisters utvisning. Letternas ädelmodiga uppförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans förslag fann jag också vara det för tillfället
bästa, och då jag strax efteråt träffade min gode vän
Erik K., som tillförsäkrade mig tillfällig bostad, var
mitt beslut fattat.
Följande dag for jag tillbaka för att ge de sista
förhållningsorderna — antingen dessa komme att
följas eller ej — och ordna min egen avresa.
På grund av de enorma trupptransporterna voro
så gott som samtliga persontåg inställda. Sent
omsider lyckades jag dock få medfölja ett godståg och
ankom sent på kvällen till stationen R-hov, som
alldeles förvandlats på den korta tid, jag varit borta.
Hela platsen var fullpackad av civila och
militärpersoner, de förra spärrande trafiken med sina otaliga
flyttlass, de senare med träng och tross; det hela
utgjorde ett oändligt kaos, varur man hade svårt att
klara sig.
Min gamle kusk hade väntat hela dagen och stod
just i begrepp att fara hem, då jag anträffade honom.
Hans första fråga var, om det lyckats mig att få
utvisningsordern återtagen. Då han fick ett nekande
besked och förstod, att det nu ej fanns för mig någon
annan utväg än att lämna godset, brast han i gråt.
Under vägen växlas ej ett ord vidare, blott hans
snyftningar förnimmas under upprepande av: »Hur skall
det nu gå oss, stackare!»
— 30 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
