Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man med lockar, glänsande ögon och bombastisk
vältalighet, han tyckte om honom, han hade haft
lust att slå armarna om hans hals och säga: »Kära
gosse, låt bli att vara så dum.» Här gick då Minna,
som var allas ögonfröjd, han skref sonetter till
henne, och hon brukade gå omkring och i all oskuld
gnola:
Die Sterne, die begehrt man nicht,
Man freut sich ihrer Pracht ...
Säkerligen har det varit för Goethe ett af dessa
lätta, men dock djupa fantasiintryck, som hemsöka
den store fantasimänniskan, men som förståndet
genast bannlyser och som kvarlämna en bottensats
af ljufhet och bitterhet i själen. På sommaren
1808 besökte Minna sin syster i Züllichau och
kvarstannade där i fyra år. Inga bevis föreligga för
att här skulle ha varit ett försiktighetsmått af
hennes adoptivföräldrar. Det är nästan hemskt att se,
huru djupt Goethe genomskådat den något abnorma
vekheten i hennes karaktär. Hennes senare lif
hemsöktes af periodiska vansinnesanfall. Mycket
betecknande äro hennes reserverade svar till herr
von Loeper, som uppsökte henne för att höra något
om hennes Goetheminnen, men i två fall lät hon
något af masken falla. Angående jäktet att samla
de minsta fakta om Goethe och tyda och tolka
dem, sade hon: han var ju en skald, som ni vet,
och när Loeper anmärkte, att åldersskillnaden ej
kunde skapa mycket gemensamt mellan dem, sade
hon häftigt: »Goethe var alltid ung, man tänkte
aldrig på hans ålder». Vid Goetheutställningen
1861 vägrade hon att lämna sitt porträtt. Hon
dog på hospitalet 1865.
Det är bekant, att Goethe liksom Ibsen aldrig
sätter sig själf i scen, under det att han öppet
förkunnar, att hvarje dikt egentligen är en tillfällighetsdikt,
ett indirekt uttryck för upplefvade känslor.
Sin känsla för Valfrändskap har han själf uttryckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0013.html
