- Project Runeberg -  Valfrändskap /
15

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sockeln till kyrkan var tillökad och utsirad därmed.
Edvard kände sig sällsamt öfverraskad, då han
trädde in genom den lilla porten; han tryckte
Charlottes hand och en tår trängde fram i hans öga.

Men den löjlige gästen förjagade den genast, ty
han hade icke haft ro att stanna i slottet, utan
ridit i sporrsträck genom byn fram till kyrkogårdsporten,
där han höll stilla och ropade emot sina
vänner: »Ni narra mig väl icke? Behöfs jag verkligen,
så stannar jag här till middagen. Men uppehåll
mig icke! Jag har ännu mycket att göra
i dag.»

»Då ni besvärat er så långt,» ropade Edvard
emot honom, »så rid ända in! Vi mötas på en
allvarlig plats, och se bara, hur vackert Charlotte
utsmyckat sorgen.»

»Hit in,» ropade ryttaren, »kommer jag hvarken
till häst, i vagn eller till fots. De därinne
hvila i frid, med dem har jag ingenting att skaffa.
Först då får jag väl finna mig i det, när man en
gång knogar in mig med fötterna förut. — Alltså
är det allvar?»

»Ja,» ropade Charlotte, »riktigt allvar! Det är
första gången, vi båda nygifta råkat i ett trångmål,
ur hvilket vi icke kunna reda oss.»

»Ni se icke så ut,» svarade han, »men jag får
väl tro er. Narra ni mig, så lämnar jag er i sticket
hädanefter. Skynda er efter! Min häst kan behöfva
hvila sig litet.»

Snart sutto de alla tre i salen vid middagsbordet,
och Mittler berättade om sina bedrifter och
förehafvanden under dagens lopp. Denne sällsamme
man hade förut varit präst och utmärkt
sig genom en så rastlös verksamhet i sitt kall, att
han lugnat och bilagt alla slags husliga och
kommunala tvister, både mellan enskilda personer och
hela församlingar. Så länge han tjänstgjorde, ägde
ingen äktenskaplig skilsmässa rum, och landsdomstolarna
blefvo icke betungade med några gräl och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free