Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaptenen underrättade sig om förhållandet
mellan dessa båda personer, som han endast kände
helt ytligt. De hade för flere år sedan lidelsefullt
förälskat sig i hvarandra, fastän båda gifta på annat
håll. Två äktenskap hade icke utan skandal blif-
vit förstörda, och det tänktes på skilsmässa. För
baronessan var den möjlig, men icke för grefven.
De måste skenbart skiljas åt, men deras förhållande
fortfor, och om de icke kunde vara tillsammans
om vintrarna i residensstaden, så togo de skadan
igen om somrarna på lustresor och badorter. De
voro båda något äldre än Edvard och Charlotte
och samtliga nära vänner från den forna vistelsen
vid hofvet. Det goda förhållandet hade alltjämt
vidmakthållits, om man också icke gillade allting
hos sina vänner. Endast denna gång kom deras
besök i viss mån olägligt för Charlotte, och om hon
närmare hade undersökt orsaken, så var det egent-
ligen för Ottilies skull. Det goda, renhjärtade bar-
net borde icke så tidigt bli varse ett slikt exempel.
»De hade gärna kunnat dröja ännu ett par
dagar,» sade Edvard, just som Ottilie kom in igen,
»tills vi fått försäljningen af mejeriet på det klara.
Köpehandlingen är uppsatt, och den ena afskriften
har jag här, men ännu felas den andra, och vår
gamla skrifvare är ganska sjuk.»
Kaptenen erbjöd sig, äfvenså Charlotte, men
däremot voro några invändningar att göra.
»Ge mig den!» ropade Ottilie ifrigt.
»Du hinner icke få den färdig,» sade Charlotte.
»Ja, jag måste ha den i öfvermorgon bittida,
och det är mycket att skrifva,» sade Edvard.
»Det skall bli färdigt,» ropade Ottilie och hade
redan pappersarket i sina händer.
Då de morgonen därpå från öfre våningen
blickade efter gästerna, hvilka de icke ville för-
summa att gå till mötes, frågade Edvard: »Hvem
är det, som kommer så långsamt ridande uppför
vägen?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
