Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 77 —
stiga upp. Lugn och uppmärksam, behöfde hon
endast ge hofmästaren en blick eller en vink, för
att allt skulle gå förträffligt, och det fastän ett par
nya, tafatta betjänter passade upp.
Och så fortfor grefven, utan någon känsla af
Charlottes förtret, att utbreda sig öfver detta ämne.
Han brukade annars aldrig falla besvärlig i ett
samtal, men denna sak låg honom alltför mycket
om hjärtat, och svårigheten att bli skild från sin
gemål gjorde honom bitter mot allt hvad äktenskap
hette, fastän han själf så ifrigt önskade att gifta sig
med baronessan.
»Samme vän,» fortfor han, »har också gjort
ett annat lagförslag. Ett äktenskap skulle gälla
för oupplösligt först då antingen båda parterna
eller åtminstone den ena af dem var gift för tredje
gången, ty därigenom bekände man ju otvetydigt,
att man ansåge äktenskapet för något oumbärligt.
Då hade folk också reda på, hur de uppfört sig i
sina förra förbindelser, och om de hade några
egenheter, hvilka ofta mera bidraga till skilsmässa
än dåliga egenskaper. Alltså borde man ömsesigt
göra sig underrättad och ge akt lika väl på gifta
som ogifta, ty man kunde ju aldrig veta, hur det
kunde komma att falla sig.»
»Det skulle verkligen i hög grad öka samhäl-
lets intresse,» sade Edvard, »ty nu frågar ingen
sedan vi väl äro gifta, efter vare sig våra dygder
eller våra fel.»
»Om det vore inrättadt på det sättet», inföll
baronessan leende,» skulle vårt kära värdfolk redan
lyckligt ha hunnit öfver två stadier och kunna för-
bereda sig till det tredje.»
»De ha haft tur, de,» sade grefven, »ty här
ha döden villigt gjort, hvad konsistorierna i allmän-
het äro mycket obenägna att göra.»
»Låt oss lämna de döda i fred!» sade Char-
lotte med en halft allvarlig blick.
»Hvarför det?» genmälde grefven, »då man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
