- Project Runeberg -  Valfrändskap /
83

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 83 —
porna och vinbergen, om gamla slott, om båtfärder,
om all den glädje, som följer med vinskörden och
så vidare, hvarvid han i sitt hjärtas oskuld redan
på förhand högljudt fröjdade sig öfver det intryck,
som dylika scener skulle göra på Ottilies friska
sinne.
I detsamma syntes Ottilie närma sig, och ba-
ronessan sade brådskande till Edvard, att han icke
skulle säga något om den tillämnade höstresan, ty
vanligtvis blef det, som man gladde sig åt så långt
på förhand, aldrig af. Edvard lofvade det, men
nödgade henne att skynda på stegen och ilade
slutligen före henne Ottilie till mötes. En öfver-
svallande glädje uttryckte sig i hela hans väsen.
Han kysste hennes hand, i hvilken han tryckte en
bukett ängsblommor, som han plockat under vägen.
Baronessan kände sig nästan förbittrad, när
hon såg detta. Ty lika litet som hon kunde gilla,
hvad som var straffvärdt i denna kärlek, lika litet
unnade hon hvad den innebar af glädje och tjus-
ning åt denna enkla, obetydliga flicka.
Då man satte sig ned till supén, hade en helt
annan stämning kommit öfver sällskapet. Grefven,
som redan skrifvit och afskickat sitt bref, under-
höll sig med kaptenen, som han denna afton pla-
cerat bredvid sig, och utforskade honom klokt och
försiktigt. Den till höger om grefven sittande ba-
ronessan blef därför betydligt försummad, och en
lika oartig kavaljer hade hon i Edvard, som, först
törstig, sedan upprymd, flitigt anlitade vinet och
lifligt pratade med Ottilie, som han dragit ned
bredvid sig, medan Charlotte, som satt på andra
sidan om kaptenen, fann det svårt, ja nästan omöj
ligt att dölja sin sinnesrörelse.
Baronessan hade god tid att göra iakttagelser.
Hon märkte Charlottes misstämning, och då hon
endast hade Edvards förhållande till Ottilie i tan-
karna, öfvertygade hon sig lätt, att också Charlotte
vore bekymrad och förtretad öfver sin mans be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free