- Project Runeberg -  Valfrändskap /
105

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105 —
FEMTONDE KAPITLET.
Ändtligen grydde för Edvard den efterlängtade
morgonen, och småningom infunno sig en mängd
gäster, ty man hade skickat inbjudningar vidt om-
kring, och mången, som försummat läggandet af
grundstenen, om hvilket det berättats så mycket
lockande, ville icke gå miste om också denna andra
högtidlighet.
Före middagen infunno sig timmermännen på
slottsgården, bärande sin rika krans, som var sam-
mansatt af flera trappvis öfver hvarandra sväfvande
löf- och blomstergirlander. De framsade sin häls-
ning och utbådo sig till det vanliga utsmyckandet
sidenhalsdukar och band af det täcka könet. Medan
härskapet spisade, fortsatte de sitt jublande tåg,
och efter att en stund lia uppehållit sig i byn och
äfven där beröfvat hustrurna och flickorna månget
band, kommo de slutligen, ledsagade och inväntade
af en stor människomassa, upp på höjden, där
lusthuset stod.
Charlotte höll efter middagen sällskapet en
smula tillbaka, hon ville icke ha någon högtidlig
procession, och man vandrade därför helt makligt,
i enstaka grupper, utan rang eller ordning, upp
till platsen. Charlotte dröjde efter med Ottilie och
gjorde därigenom icke saken bättre, ty emedan
Ottilie verkligen var den sista, som trädde in,
tycktes det, som om trumpeter och pukor endast
väntat på henne, som om festen måste börja just
vid hennes ankomst.
För att förtaga det tarfliga intrycket af det
ofärdiga huset hade man efter kaptenens anvis-
ningar rikt smyckat det med grönt och blommor,
men denne ovetande, hade Edvard anmodat arki-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free