Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 125 —
kretsade hans fantasi omkring i alla upptänkliga
möjligheter. Kunde han icke få kalla henne sin,
icke rättmätigt kalla henne sin, så ville han till-
försäkra henne egendomen. Här skulle hon lcfva
stilla, oberoende för sig själf, här skulle hon vara
lycklig och kanske, då hans själfplågande fantasi
förde honom ännu längre, lycklig med en annan.
Så förllöto hans dagar under ett ständigt vack-
lande mellan hopp och smärta, mellan tårar och
glädje, mellan planer, förberedelser och förtvidan.
Åsynen af Mittler öfverraskade honom icke, han
hade redan länge väntat, att han skulle komma,
och såg honom därför halft med glädje. Trodde
han honom skickad af Charlotte, så hade han be-
redt sig på allehanda ursäkter och uppskof och
sedan på mera afgörande förslag, men hoppades
han åter alt få höra något från Ottilie, så var
Mittler honom så kärkommen som ett himmelskt
sändebud.
Misslynt och förstämd blef därför Edvard, då
han hörde, att Mittler icke kom hemifrån honom,
utan af egen drift. Han tillslöt sitt hjärta, och
samtalet ville i början icke rätt komma i gång.
Men Mittler visste alltför väl, att förälskade ha ett
trängande behof af att tala, att utgjuta sina känslor
för en vän, och fogade sig därför efter en stunds
likgiltigt prat i att afstå från sin vanliga roll och
spela förtrogen i stället för medlare.
Då han sedan vänligt förebrådde Edvard för
hans ensamma lif, svarade denne:
»Ack, jag vet icke, hur jag angenämare skulle
kunna tillbringa min tid! Ständigt är jag syssel-
satt med henne, ständigt i hennes närhet. Jag har
den oskattbara fördelen att kunna föreställa mig,
hvar Ottilie befinner sig, hvar hon går, står, hvilar
sig. Jag ser henne framför mig, hur hon sysslar
och arbetar, hvad hon gör och företar sig, ehuru
naturligtvis endast det, som har afseende på mig.
Men därvid stannar det icke, ty hur kan jag vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
