Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 180 —
en dylik tafla skulle vara, och tänkt sig alla möj-
ligheter. En frisk, vacker pojke hade han fått reda
på, herdar och herdinnor borde det icke heller bli
hrist på, men utan Ottilie stod saken icke att ut-
föra. Den unge mannen hade i sitt stilla sinne
utkorat henne till Guds moder, och om hon väg-
rade, så var det för honom ingen fråga om, att ej
det hela måste förfalla. Halft förlägen öfver hans
begäran, hänvisade Ottilie honom till Charlotte.
Denna gaf honom gärna den äskade tillåtelsen och
öfvervann på ett vänligt sätt Ottilies skygghet för
att ikläda sig en så helig gestalt. Arkitekten arbe-
tade natt och dag för att få allting färdigt till jul-
aftonen.
Och det bokstafligt natt och dag. Han hade
redan förut få behof, och Ottilies närhet tycktes
ersätta honom all annan vederkvickelse; när han
arbetade för hennes skull, var det, som om han
icke behöfde hvarken sömn eller föda. Allt biet
därför i ordning till den högtidliga aftonen. Det
hade varit honom möjligt att samla ihop några
välljudande biåsinstrument, som spelade ouvertyren
och frambragte den önskade stämningen. Då för-
hänget höjde sig, blef Charlotte verkligen öfver-
raskad. Den tafla, som skulle framställas, var så
ofta upprepad, att man knappast kunde vänta sig
något nytt intryck däraf. Men här hade verklig-
heten sina särskilda företräden som tafla. Hela
rummet var försänkt i nattlig skymning, utan att
ändå några enskilda detaljer af omgifningen gingo
förlorade. Den vackra tanken, att allt ljus utgår
från barnet, hade konstnären förstått att förverkliga
genom ett sinnrikt belysningsmaskineri, som doldes
af de mörka, endast af några ljusstrimmor belysta
figurerna i förgrunden. Glada flickor och gossar
stodo rundt omkring med de friska anletena skarpt
belysta nedifrån. Icke heller saknades änglar,
hvilkas egna sken fördunklades af det gudomliga,
och livilkas eteriska gestalter tycktes liksom bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
