Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 —
den snart tilländalupna vintern plägar leka vår,
gick genom den stora gamla slottsträdgården och
beundrade de höga lindalléerna, de regelbundna
anläggningarna, som förskrefvo sig från Edvards
fader. De hade frodats förträffligt och blifvit just
sådana, den, som planterat dem, tänkt sig, och nu
då man riktigt skulle erkänna och njuta af dem,
talade ingen mera om dem; man besökte dem knap-
past, utan riktade sin förkärlek och sina kostnader
åt ett helt annat håll, ut i det fria.
Han anmärkte vid sin hemkomst detta för Char-
lotte. som icke tog illa upp. »I det lifvet drar oss
med sig,» svarade hon, »tro vi oss handla af egen
vilja och själfva välja vår verksamhet, våra förströ-
elser. Men se vi noga efter, så är det endast
tidens planer och böjelser, som vi äro tvungna att
utföra.»
»Helt visst,» sade läraren, »och hvem kan
motstå strömdraget af sin omgifning? Tiden ilar
framåt och med den tänkesätt, åsikter, fördomar
och vurmer. Infaller en sons ungdom just under
själfva omslagsperioden, så kan man vara säker
på, att han icke kommer att ha något gemensamt
med sin far. Om den senare left under en tid, då
man hade smak för att tillägna sig mycket, för att
betrygga, inskränka, tränga ihop denna egendom
och befästa sitt njutande däraf genom att afsöndra
sig från världen, så skall den förre genast söka
utvidga, meddela, utbreda sig och åter öppna allt,
som varit tillslutet.»
»Hela tidrymder likna denne far och son, som
ni skildrat,» genmälde Charlotte. »Vi kunna nu
knappast göra oss ett begrepp om de förhållanden,
då hvarje liten stad måste ha sina murar och vall-
grafvar, då adelsmännen byggde sina gårdar i träs-
ken och äfven det minsta slott endast var till-
gängligt genom en vindbro. Till och med större
städer rasera nu sina vallar, till och med kring
furstliga slott fyllas kärren ut, och när man på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
