- Project Runeberg -  Valfrändskap /
208

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208 —
lif. Ödet beviljar oss våra önskningar, men på sitt
eget vis, för att kunna ge oss något utöfver våra
önskningar.
Under dessa och liknande betraktelser var det,
som Charlotte kom upp till den nya byggnaden på
höjden, hvilken fullständigt bekräftade dem. Om-
aningen var nämligen mycket vackrare än man
skulle kunnat tänka sig. Allt störande smått rundt
omkring var aflägsnadt; alla landskapets företräden,
hvad naturen och tiden åstadkommit däri, trädde
klart fram och föll i ögonen, och redan grönskade
de unga planteringar, som voro afsedda att utfylla
ett par luckor och på ett behagligt sätt förbinda
de afskilda delarna.
Själfva huset var nästan beboeligt, och ut-
sikten i synnerhet från de öfre rummen, högst
omväxlande. Ju längre man såg sig omkring, desto
flera skönheter upptäckte man. Hur verknings-
fullt borde icke de olika belysningarna under da-
gens lopp, sol- och månsken te sig här uppe! Man
längtade att få stanna kvar, och lusten att bygga
och skapa vaknade med ens åter hos Charlotte,
då hon fann allt grofarbete gjordt. En snickare,
en tapetserare och en målare, som hjälpte sig fram
med schablon och lätt förgyllning, var allt som
behöfdes, och inom kort var byggnaden i ordning.
Kök och källare inreddes skyndsamt, ty det langa
afståndet från slottet gjorde, att man måste samla
alla lifsförnödenheter omkring sig. Så bodde nu
damerna där uppe med barnet, och fran denna
nya medelpunkt öppnade sig oväntade promenader
för dem. I denna högre region njöto de belåtet
af den fria, friska luften och det vackra vädret.
Ottilies käraste promenad, vare sig ensam eller
med barnet, var ned till platanerna på en bekväm
gångstig, som ledde fram till det ställe, däi en
af båtarna, med hvilken man plägade färdas ofver,
låg bunden. Hon roade sig ofta med en batiard,
fast alltid utan barnet, emedan Charlotte visat sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free