- Project Runeberg -  Valfrändskap /
231

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231
tillförlitlig människa, kan väcka tillit för en hand-
ling, som hos en annan skulle synas tvetydig.
Hvad mig beträffar, så känner jag mig genom de
senaste pröfningar, jag pålagt mig, genom de svåra,
farliga bedrifter, jag utfört för andra, berättigad
att också göra något för mig själf. Hur du och
Charlotte vilja ställa det, må bli framtidens sak,
men mig skall hvarken du eller någon annan kunna
rubba från min föresats. Vill man bjuda mig han-
den, så är jag i min tur villig till allt, men öfver-
låter man mig åt mig själf eller ställer sig i vägen
för mig, så må det gå till hvilka ytterligheter som
helst.»
Majoren ansåg det för sin plikt att så länge
som möjligt bekämpa Edvards föresats, och han
begagnade sig nu gentemot vännen af en klok
taktik, i det han låtsade ge efter och endast
bragte på tal formen, den rent affärsmässiga gången,
hvarigenom man skulle kunna uppnå skilsmässan
och de nya förberedelserna. Därvid trädde så
inånga obehag och besvärligheter i dagen, att Ed-
vard råkade i det värsta misshumör.
»Jag inser mycket väl,» utropade han till slut,
»att man icke endast af fiender, utan också af
vänner måste tilltvinga sig, hvad man önskar. Det
som jag vill ha, som är mig oumbärligt, släpper
jag icke ur sikte, — jag skall bemäktiga mig det,
snart och oemotståndligt. Jag vet nog, att dylika
förhållanden icke kunna uppstå och bildas, utan
att mycket, som vill hålla stånd och spjärna emot,
måste falla och vika undan. På öfverläggningens
väg leder sådant aldrig till något resultat; inför
förnuftet äro alla rättigheter lika, och på den sti-
gande vågskålen kan man alltid lägga en ny mot-
vikt. Beslut dig alltså, min vän, att handla både
för min och din skull, att lösa allt detta trassel
och åter sammanbinda förhållandena. Låt icke
afhålla dig af några betänkligheter; vi ha redan
förut kommit folk att prata om oss, de skola prata

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free