- Project Runeberg -  Natur och kultur vid välläsning /
16

(1936) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ro). Glidningen kan också ske uppifrån och ned:
Mor! Kom!, tänkta såsom ropade av ett barn.
Men också här gäller det, att med en annan
psykisk inställning samma svar, samma utrop osv.,
kan uttalas utan eller åtminstone med starkt
reducerad glidton. Överhuvud taget tillhöra nog
de mest utpräglade fallen därav en viss barnslig
och mjäkig tongivning, förenad med ett fördröjt
tempo, kanske såsom uttryck för bevekande
enträgenhet. Och därför vill jag uttala en liten
varning för att göra för mycket affär av den.
Glidtonen får inte överdrivas, eller renodlas utanför
levande sammanhang. Jag ställer mig alltså
betänksam gentemot Sjöholms övningar av
isolerade stavelser, i synnerhet om de äro meningslösa:
mo, mo, no, no. Särskilt kan sådan renodling vara
farlig på de orter där denna tonglidning uppåt
i stavelsen är mera framträdande än som med
skäl kan anses tillkomma riksspråket; t. ex. just
i Göteborg, där Sjöholm verkar. Här har man
snarare anledning att hålla igen en liten smula.
Ännu större fara förefinnes kanske också på
denna punkt om läraren arbetar med ett
språkligt sett heterogent material, särskilt alltså i de
större städerna. Ty då blir vad som är "natur"
för somliga barn, onatur för andra. — Men visst
ha vi annars här att göra med något som i vissa
fall verkligen kännetecknar naturligt svenskt tal.
Vi få bara inte glömma att tonväxlingarna från
stavelse till stavelse i frasen, äro ännu viktigare
i det naturliga talet.

Såsom ett intyg om hur ömtålig och uttrycks-

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vallasn/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free