Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han förmodas kanske inte upptäcka helt på egen
hand. Denna analys måste ske i diktens anda.
Den som verkställer den, måste vara gripen eller
åtminstone starkt personligt berörd av dikten.
Då pratar han inte om ditt och datt "kring"
dikten. Å andra sidan måste han ha förstånd att
diskret bara antyda, med de tonfall som diktens
egen stämning inger honom, vad som inte får
beröras med klumpiga händer. Det är i detta
sammanhang jag vill hävda, att god uppläsning
av en dikt är ett av de förnämsta
tolkningsmedlen, som ersätter mycken analys. Dock, jag
har för min del, både som universitetslärare och
framför allt som lärare vid ett högre
lärarinneseminarium, erfarit hur givande det ibland kan vara
att diskutera skilda möjligheter till läsning av
det ena eller andra stället. Ty e n läsning är inte
alltid den enda rätta. Man kan då också stundom
försöka att motivera sin egen läsning utan
helgerån. Icke sällan kan en viss läsning, såsom vi
nyss sågo, betecknas såsom den ytligare,
omog-nare. Jag skall ytterligare stanna inför dessa
berömda rader av Tegnér:
Der låg ett skimmer öfver Gustafs dagar,
Fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill,
Men det var sol deri, och, hur du klagar,
Hvar stodo vi, om de ej varit till?
Jag kan mycket väl tänka mig att någon här
vill logiskt betona varit till. Själv låter jag vi och
de vara de enda starkt framhållna orden i denna
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
