Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skild rätt: naturligheten, framför allt i
melodi-föring och accenter. Stämklangen och
inställningen hos den läsande skulle helst präglas av just
denna dikts inre liv. Inledningsvis påpekar jag
redan här ytterligare ett par saker. Först en
som spelar en roll vid all versläsning, och som vi
därför i det följande få ta ingående befattning
med: tänjningen av vissa stavelser som
vid prosaläsning av samma textstycke skulle bli
mycket kortare (och kanske utan varje accent),
men som för att fylla sitt mått i versen måste
förlängas (och kanske i viss mån betonas). Det är
i synnerhet i den efter schema byggda versen som
sådant måste ske. Längre ned (sid. 41) ger jag
ett exempel på hurusom prosaläsningen av ett
stycke text i både detta och andra avseenden
ibland måste läggas om ganska betydligt för att
texten skall kunna läsas som vers.
Jag har i verstexten nedan kursiverat de stavelser
där tänjning i mer eller mindre mån måste ske.
En tredje läsning är den vi få om vi "dunka" med
fullt taktfast skandering. Också dennas
berättigande på sin plats få vi tillfälle att utröna. — Det är
språkmaterialets inneboende s. k. elasticitet som
möjliggör denna "tänjning", vilken är en
kompromiss mellan prosaläsningen och den känslolösa
skanderingen. Men innebär denna kompromiss då
icke ett våld på språkmaterialet, och är alltså
naturstridig? Nej — hur underligt detta egentligen
kan synas. Vi äro födda med två principiellt
helt skilda benägenheter: den, att låta talet flöda
fritt med blott de accenter som betingas av det
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
