Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Jag har här förut antytt, att det musikaliska
eller melodiska elementet är en mycket
viktigare sak för versen än man i allmänhet insett. Nu
går jag vidare, och påstår då, att den s. k. m
u-sikaliska accenten, växlingen av toner
av olika höjd, har en rent av
konstitutiv roll för språkmaterialets
behandling både vid versens
byggnad och vid dess föredragning.
Man brukar säga, att det är det mer eller
mindre starka trycket på en viss stavelse, som i vårt
språk — och andra germanska språk — gör att
den är användbar som s. k. höjning i vers. Detta
är riktigt. Med trycket följer i allmänhet, både i
prosa och vers, att stavelsen också har hög ton
på skalan: "Från denna dagen / jag endast d i’ g
i verlden ser." Vi ha å andra sidan i det
föregående sett många exempel på att i versen "starka"
stavelser icke behöva ha vare sig utpräglat tryck
eller särdeles hög ton. Men det som det nu är mig
angeläget att slå fast, är något helt annat,
nämligen detta: en stavelse som på grund av
sitt innehållsliga (logiska eller
affek-tiva) värde i sammanhanget måste
framhävas, måste alls icke därför stå på
stark versplats, i höjning; den kan också
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
