Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
När en gång, så slutar dikten, i en kvalmigt öknig
tid, som är ännu mera förbränd än ödemarken
kring Palmyra, Norden blivit glömd och furuskogens
skönhet fallit för yxan, när hjärtats renhet och
oskuld och frid förhärjats, skall ännu Runebergs
stämma höras på folkets mun och den vällust-
mätte fängslas och lyssna till dessa sånger av ur-
sprunglighet och frid.
Är hans tid en härjad öken,
lik Palmyras utan blom,
med i brända ödemarken
blott en rasad helgedom,
skall hans hjärta dock, av sången
fört från dagens split och larm,
som jag tröttad, kanske somna
barnalugnt vid öknens barm.
Varmare besjöngs väl icke Runeberg än i denna
dikt, där en lärjungebeundran av äktaste slag
sökte tolka den bortgångnes storhet. Det ges icke
vältaligare vittnesbörd om Runebergs inflytande på
dikten i Sverige än detta och flera senare av Heiden-
stam samt den ivriga maning att studera Runeberg,
som var Frödings första råd, när han ombads att
hjälpa till rätta en ung försökare i versens konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
