Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Men denna hjärtats spegling av stjärnhimlens
upphöjda ro och majestät är icke en enskilds tröst
och räddning utan hela människosläktets. Nat-
tens ängel är det himmelska väsen, som var
afton drar slöjan för solens blodiga glöd och i
stället öppnar porten till oändligheten. Hon visar
människorna, som ävlats och brottats och plågat
varann under dagens kamp, det avslöjade världs-
alltet: så långt blicken hinner, ser människan värl-
dar vid världar; på dem alla ljuda suckar och
böner. Då känner hon ringheten av sig själv och
sin strid,
Hon ler och blygs, denna bubbla,
för sina sorger, de små,
och lutar sig utan att grubbla
till ro mot kuddarna då.
Kontrasten, som här utjämnas genom evighets-
bildens makt över människosinnena, får däremot
en sträng skärpa i Natten. Det är månsken och
stjärnklart, och månen ger jorden en påminnelse
om död och dom — ty liksom månen kallnat och
slocknat och dött, så skall även jorden kallna och
dö, hon skall bli öde och människornas sorl skall
icke höras mer. Men stjärnornas budskap inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
