Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Åren gingo, han vart vinter med vita hår och
tyngdes av ålder och sorger. Han såg eji längre
henne. Men minnet slog sina armar kring honom
och sade med ett barns röst: »Se mig, jag är
vår i din höst.» — I påbörjade omarbetningar
skulle dikten sammandragits än mer, och de tre
skedena ,av mannens liv: det då han blott ser
sig, det då han blott ser henne och det då han
blott ser minnet, skarpare kontrasterats.
En skymt himmel glosserar ett citat från
Thorild, som säger, »att det är vishetens lag att
så tvista över det lilla, som åtskiljer, att man
icke glömmer det stora, som förenar». Det är all-
mänsatser om den ohjälpliga olikheten människor
emellan, som vållar, att två likväl aldrig kunna bli
ett, att en dag, en känsla aldrig är riktigt lik en
annan dag, en annan känsla, och avslutas med en
utveckling av samma tanke, som var kärnan i
»Droppen»
:
Men en skymt av himlen speglar
sig hos alla dock. Jag menar:
för det lilla, som oss skiljer,
glöm ej det, som oss förenar.
I andra små epigram, som Tidoch penningar
— tyvärr kan ett gånget ögonblick ej köpas igen
för allt jordens guld —, formar han klart och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
