Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
het, som icke älskar att göra Pål och Per förtrogna
med hans inres närmare historia, har alltid till-
hört hans läggning. Det kan framhållas, att en
dikt sådan som Var är min ungdom? — med
en energisk och ståtlig formgivning — markerar,
art den trohjärtade, oskyldiga ungdomen icke längre
lever kvar i hans sinne, och att han sörjer vid
dess död: »det ringer gravsång i öde själ»; men
även detta är ju en allmännelig reflexion över jagets
förändring och ingen självbiografisk indiskretion.
Icke heller en situation sådan som den, vilken
fått namnet Lampan har släckt sitt sken,
kan betraktas ur denna synpunkt. Ute rasar storm
och störtregnet öser ned; han hör dess larm där-
utifrån, när han vilar i sin flickas armar och lyss
till hennes andning:
lampan har släckt sitt sken
och hon, min älskling sover ren.
Likartade motiv tillhöra ju alla tiders kärleksdikt-
ning; här hos Heidenstam är dikten mest anmärk-
ningsvärd, emedan den är den enda, som skildrar
ett lyckligt nu.
Viktigare som förebud till åskådningen i »Vall-
fart och vandringsår» och »Hans Alienus» och märk-
ligare i sig själv är De badande. Själva situa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
