Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
så präktigt som möjligt fullborda salens utstyrsel.
Så kommer underrättelsen, att konungen nalkas:
Alla bugade till golvet, alla bävade vid ljuden
av hans steg och alla tego. Hör, då talar plötsligt
guden
!
Han lovordar nådigst konstnärens verk och vill av-
lägsna sig med några smickrande ord. Men den
»romerskt enkle» konstnären, som ännu icke blivit
insnörd i hovlivets band, retades av? Ludvigs ord
och steg fram för att säga monarken sanningen:
»Konung», sade mannen trotsigt, med en öppen blick,
som brände,
»bakom eder lusfborgs skimmer grinar skärande
elände.»
Folket utarmas, det är av dess tårar och dess bröd,
som all denna glans, allt detta tanklöst slösade över-
flöd har skapats. Själv har jag offrat allt vad
jag ägde för att skapa denna sals prakt; när jag
begärde ersättning för mina offer, svarade man mig
med hån. Nu vädjar jag till er, sire, giv mig
åtminstone igen hälften av vad jag offrat, ty jag är
utblottad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
