Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
resa skulle skänka sömn och lugn. Som minne av den
resan fann hon nu fin havssand mellan de många
citaten på dagbokssidorna från förra sommaren. Nu, först
nu, begrep hon vem det var hon hållit vid liv med den
högre litteraturen: det var det stumma jaget som
ständigt skälvde av hunger. Det behövde väldiga doser av
poetisk melankoli, eftersom det ändå trots allt är så litet
näring i papper. Nu förstod hon varför hon varit slav
under de sköna ordens last som andra olyckliga under
nikotin eller alkohol och så bittert fått erfara rusets
sorgliga benägenhet att sjunka och kräva förnyelse.
Hon hade läst dikter den sommaren, tills alla
poeterna voro utsugna som krusbärsskal och hon själv till sitt
innehåll en antologi, intet mer. Hon bläddrade hastigt
över perioden nu och stannade blott vid ett enda citat,
det sista, som avslöt den. Nu efteråt kunde hon inte
minnas att hon fäst sig just vid den dikten av Shelley
för annat än välljudets skull och det behag av andras
förtvivlan man känner då man själv inte ens har något
att förtvivla över. Men nu såg hon i ett annat ljus de
rader hon en augustidag för något mer än ett år sen
skrivit ner i ett pensionatrum. De skrämde henne nu,
så som allting numera skrämde henne. Voro de en
profetia? På prosa och utan versrader är ju detta helt
enkelt en exakt redogörelse för den ordningsföljd i
vilken en förtappad människa, en sådan som Evy på
Skrubba, dör, en dödens ordning i stället för nådens
som hon präntade i barnen under
kristendomslektionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
