Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Tänk att jag blev så ond, att jag så när kastat
Snöklockan på honom.
»Ni narras, för Ulla har inte gjort narr av mitt rum»,
sade jag.
»Nej, då, visst inte», sade han. »Hon har bara sagt
vackra saker om er och era intressen. Och det var
just på det hon sa, som jag förstod att det måste vara
gräsligt här. Men jag tänkte väl ändå, att det skulle
synas någon fläck av tapeten mellan själfullheterna,
men det finns ju ingen.»
Jag tog ner från väggen »Flickan från Seinen», som
givetvis hörde till själfullheterna, vände på henne och
visade honom baksidan. Där satt en lapp fastklistrad
och på den stod skrivet med skolflicksstil: »Till min
älskade fröken Regina!
Jag älskar äran,
min själs begäran,
är blott att dö utan blek förfäran.
Ulla Klipping.»
»Ja, jag vet», sade han. »Det är från den där
gången, då Ullas klass hade sammansvurit sig på frökens
födelsedag. Ulla har berättat, att när ni gick
bänkronden i klassen och lyfte på pulpetlocken för att
inspektera fann ni en present med högtravande tillägnan
Överst i varje fack. Men Ullas present var finast, för
hon hade mest veckopengar att spara av. Och hennes
anspelan på Regina von Emmeritz gick utanpå allt
vad de andra kunnat hitta på.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
