Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Trotsa honom kunde hon ej, han var alltid så mycket
starkare än hon.
Utan ett ord gick hon bort och lade boken i
kakelugnen som var ren och sopad för sommaren. Och så
ringde det i telefon. Just som hon tog luren, hörde
hon hin- Jean repade en sticka bakom henne.
— Nej, god dag Ulla! ropade hon och kastade en
blick bakom sig mot Jean. Nu glömde han dagboken
och ställde sig tätt upp till henne.
— Vill du jag ska komma och läsa något vackert
för dig? fortsatte Regina. Är inte Jean hemma då?
Jaså inte? Jo det kunde jag förstås, om jag inte hade
provskrivningar... En annan gång snälla du, tack för
att du ringde!
— Kunde du inte ha gått när hon bad dig? frågade
Jean. Du ska inte tro att jag stannar längre for det.
— Jag tycker du ska skynda dig hem, sade Regina
och tänkte: Nu har han glömt dagboken.
— Ja, jag ska gå, men först ska du säga efter precis
vad jag säger: Det har aldrig vatt något mellan oss!
Det är inget mellan oss! Det blir aldrig mera något!
När denna besvärjelseformel var förestå vad och
eftersagd, spände han Ögonen i henne och sa:
— Det är mitt allvar. Jag kommer att förneka dig
för Gud och hela världen.
— Ja, sade hon.
— Och nu går jag för sista gången genom din port.
Jag vrider om låset och springer ner och kastar
nyckeln i Gunnen. Under tiden bränner du dagboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
