Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
— Den som skar av fingrarna på Fristedt?
— Ja, men den är i alla fall den finaste maskinen
de har på fabriken. Så du kan väl inte förbjuda den?
— Nej, det tror jag inte jag kan, Olle. Men jag
tycker inte den är finast.
— Du tror förstås det är bildhuggerimaskinen men
den är inte modern längre.
— Nej, jag menade snickarnas händer.
— Jaså, händer!
— Ja, ge mig din hand, älskling. Nej, var inte rädd,
pågen, det är inte fråga om naglarna nu. Tror du inte
att det här verktyget går utanpå alla andra i hela
världen?
— Det tycker du för jag har fått den av dig förstås.
Fast för resten har jag det?
— Ja, nofl är jag din mor, det kan du skriva opp.
— Ja, det vet jag förstås, raring. Men vad ska man
egentligen tro! Vi hade skapelsen första timmen i dag
och fröken talar inte alls som du.
Dagmar reste sig på armbågen och såg ner i Olles
ansikte. Sen vred hon ett tag på huvudet och
konstaterade att det fortfarande var mörkt i Maltes rum. Och
så beslöt hon: Det här är mitt tillfälle. Jag tänker
begagna det. Jag ämnar sätta stopp. För nu vet jag inte
ett smul vad Malte kan få i sitt huvud, sen jag
upptäckt vad det är han uppbygger sig med.
— Varför säger mor ingenting?
— Ja, ser du ingen vet riktigt säkert hur skapelsen
gick till, så därför berättar man den lite olika. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
