Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
tändes och släcktes i det ena huset, sen svarade det
andra och det tredje med liknande signaler. I
samtliga hus tändes alla lampor så fort en person hann gå
ur rum i rum och vrida på kontakterna, så att till slut
hela huset strålade i ljus. Andra mera sparsamma
hushåll tände och släckte varefter de inspekterade. Ur
öppna ytterdörrar flödade ett ögonblick ljus över
trädgårdsgångarna, en och annan ficklampa flackade mellan
förstuga och uthus.
Frisedt stod där som ett frågetecken. Vad hade hänt?
En olycka under jakten, kanske? Men i husen ringde
telefonerna så fort som en människa kunde betjäna
dem. Det var ju långt efter stängningsdags, men gamla
fröken Montan gjorde nu som alltid skäl för sitt namn,
Nattkopplerskan. Hon höll oombedd i gång, och det
var hon som från början varskott att något hänt.
Snabba frågor och svar växlades:
— Jaså, ni har inte hört att det kommit förbrytare
till Gåtatorp? De går ur hus i hus och stjäl, om man
inte passar sig. Leontines butik lär ska ha barskrapats!
Eller:
— Inte vill väl någon av gossarna följa hem vår
Anna?
— Ni har väl era cyklar inlåsta?
— Tror ni de stjäl ved?
— Inte ska ni väl va orolig för Bertil, de äter väl
inte barn heller.
— Nej, men jag är så rädd att han följt med
Rosenlunds pojke till Ödegården och där träffar han nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
