Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Fristedt tryckte sig in i skuggan under häcken för
att kunna följa allt som skedde. En kamp om jaktbytet
blossade upp, först mellan polisen och jaktpartiet och
sen mellan jägarna inbördes. Klipping vägrade att
lämna ut djuren.
— Förbjuden tid, vad var det för skrock! På
måndag är ju djuren tillåtna, de mår väl inte illa av att
bli skjutna på fredan före! För resten var det på
Gåtatorps marker som jag sköt dem.
I själva verket hade Klipping bommat, medan Roili
och Månsson skjutit var sitt djur. Men det var inte
för att skryta utan för att skydda de andra, som han
sade så.
Då trädde Roili fram:
— Disponenten misstar sig, sade han. Det var jag
och inte han, som sköt djuren. Roili, Mellansvenska
Banken. Jag representerar jaktmarkens ägare.
För första och enda gången under dessa dagar blev
Fristedt rädd. Han hade inte anat att en människa
kunde ta sig en sådan ton.
Men överkonstapeln han var inte rädd.
— Även en ägare av en jaktmark måste rätta sig
efter lag och förordning, sade han. Till och med Hans
majestät konungen skaffar sig en licens, då han ska jaga
på olovlig tid. Kunde inte herrarna ha dröjt till om
måndag?
— Men hur ska vi veta att ni var i våra skogar och
snokade, för Höge fan! skrek Klipping.
— Låt oss inte stå här längre och munhuggas med po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
