Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lördagen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
— Ä, fröken som har varit så nedrans bra. Jag kan
inte ge mig ut i Gåtatorp i strumporna...
— Inte kan ni ligga på matthögen, sade Astrid.
— Om det inte är något annat, så vad gör det för
en natt?
— Men ni kan få ligga kvar i min säng, för tant vill
ha mig där nere hos sig, hon är så rädd för tjuvar, se.
Innan hon tog god natt av honom, visade hon honom
gömstället bakom de lösa bräderna.
Flickan kunde inte sova, där hon låg i tantens kvava
lilla rum. I motsats till Leontine älskade hon frisk luft
och renlighet. Dessutom låg hon illa i dragspelet, hur
hon vände och vred på sig.
— Säg, tror du att banken beviljar uppskov på de
tretti kronorna som fattades på omsättningen? frågade
tanten oupphörligt.
Slutligen röt Astrid till:
— Låt mig vara i fred för växelomsättningen.
Och då råkade de i gräl.
— Otack, det är allt vad man får, skrek Leontine,
ut med dig, ge dig upp på ditt rum, så man kan få
sova. Nå vad väntar du på? Är du kanske rädd att
det är tjuvar på vinden?
När Astrid gick uppför trappan, vaknade Osvald
Andersson, fast han inte visste vad som väckt honom.
Han drog eld på en tändsticka, tände ljuset och fann
att klockan var över tolv. Ett dygn bara, så skulle den
klocka slå, som markerade den sjuttonde september.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
