Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lördagen - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
par hon för att vända tillbaka, nu när hon ser hur
övermåttan grymt hon handlat?
— Hur kan du tveka Sjang? hörde han under tiden
doktorns stämma, icke runt och vänligt skånsk utan
skräckinjagande. Och då han ändå dröjde i sin
osäkerhet, upptäckte han med en gång att han kördes ut ur
rummet och att den stora disponenten kördes ut ur
rummet, fattade av virvelvinden i Dagmars plötsliga
vrede.
När Dagmar låst efter dem sjönk hon ner på en stoL
Hon darrade så på handen att sköterskan måste ge
sprutan.
Framemot midnatt, när ro fallit över kliniken och
sköterskan satt fredligt vid Ullas huvudgärd, kunde
Dagmar gå upp i stora huset till de sina som hon glömt.
På soffan i väntrummet låg Klipping och sov en
ångest-full sömn kunde man höra. Men Sjang var försvunnen.
Nu när striden mot döderi, sorgen och vanvettet
bedarrade, anmälde sig en ny fiande. Det var Dagmars
eget hjärta som framhärdade på andra dygnet i sin
bittra vrede mot Malte. Gå nu upp och säg honom precis
det du tycker om hans sätt att svara Ulla, eggade
henne hjärtat, medan hon vandrade över den tysta mörka
gårdsplanen i septembernatten. Nej, svarade hennes
förnuft, vad skulle det tjäna till. Vårt förhållande skulle
bara fixeras i ömsesidig bitterhet. Vi är inne i ett
mörker båda två, men det får inte finnas ett mörker som
inte den klara tankens ljus rår på. Hans utbrott mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
