Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
för han är den mest dyrkande äkta man och hon den
kyrksammaste, den förträffligaste, den principfastaste...
— Ja det förvärrar saken, men ändrar den inte.
— Hur har ni kommit på den tokiga idén?
— Av en basker. Så här gick det till...
Sköterskan kom ut på flygeltrappan, hon såg
alldeles upplöst ut.
— Jag har väntat så på doktorn! Aldrig har det då
hänt att jag blivit anfallen av anhöriga för att patienten
lever! Jag går inte in igen.
— Åjo det kan syster lugnt göra, sade Språng. Jag
ska skydda damerna.
Till och med Klipping tycktes belåten då han fick se
Språngs stora gestalt i dörren.
— Herrn tycks ha en fin näsa för brott, som kommer
hit. Nu ska ni få knäcka en av de värsta kriminalgåtor
ni nånsin haft att göra med. Vem mördade Ulla le Fort?
Den infernaliska skrytsamhet varmed Klipping sade
detta, gjorde honom nu absolut outhärdlig för
Dagmar om han inte varit det förut. Hon blev alldeles
häpen över den saktmodiga vänlighet varmed Språng
förmådde svara.
— Lämnade inte den unga frun något meddelande
själv, en hälsning till disponenten eller sin man?
— Nej.
— Har ni verkligen sett efter i hennes rum? De gör
det nästan alltid i någon form.
Då slog det Klipping att han ju fått ett visitkort av
Sofi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
