Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Denna gång behöll Astrid sinnesnärvaron bättre än
på fredagskvällen.
— Gå före ett tag Olle, sade hon, jag måste tala ett
ord med detektivkonstapeln.
Olle tyckte att hon var nästan onaturligt rådig och
god, han visste inte att Astrid hade en egen hemlighet
att skydda. Han hade berättat henne allt, givit sig i
hennes våld. Han trodde att när han fick veta hon var
dotter till tanten, då visste han i sin tur allt om henne.
Men den hemlighet hon hade ihop med överkonstapeln,
den hade hon tegat med. Ett ögonblick hade hon varit
frestad men behärskat sig, ty då skulle Olle ju hade
förstått varför hon varit så frimodig inför honom och så
säker att han inte hade tagit pengarna och cigarrettenia.
Och hon var rädd om sin falska gloria som man är.
— Nej stanna ni också, sade Språng och lade handen
på hans axel. Ja fröken märkte kanske att jag inte kom
med förbrytarn i fredags kväll som jag lovade?
Hon gjorde ett jakande tecken. Så nu var stunden
inne. Ack tänkte hon, om jag åtminstone bekänt för
Olle! Det var en nästan outhärdlig förödmjukelse att
han nu strax skulle få veta sammanhanget av polisen.
— Och det var ju tråkigt, sade Språng, eftersom
mamma så väl behövde sina pengar, men den karln de fått
tag i var oskyldig, och vad skulle man göra. Har fröken
ingen idé? Inte. Då har jag en, jag tycker att eftersom
mamma sitter så trångt, så anordnar vi en liten
insamling bland vänner och bekanta, jag ska be att få hjälpa
till med en femma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
