Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
— Vi trodde inte hon skulle få ont av det herr
Språng! Och hon hade inte behövt dö, det var redan
slut! Men ändå är det blodsskuld. Har herr Språng sett
människor som kan bära blodsskuld?
— Ja, sade han, det har jag nog.
— Men jag kan inte! Säg inte att det skulle jag ha
tänkt på förut! Vem kunde ana att hon skulle få veta
det? Eller ta sig så när av en så simpel och likgiltig
affär?
— Hon förstod nog bättre än att kalla den så, sade
han. Varför vill ni förneka att ni var föremål för en
mycket stor och djup känsla?
— Hur kan herr Språng tala om det ni inte känner
till? Det var ett vanligt rått och flyktigt begär.
— Tycker ni det känns bättre att tro det?
— Nej, sade hon.
— Finns här ingenstans vi kan slå oss ner, jag skulle
vilja tala om något för er.
— Jo, på soffan vid vår gravplats, om föräldrarna
kan få höra det?
Nu var det han som talade. Han berättade hela
historien om sitt möté med Sjang le Fort under eken,
inte för den bisarra tillfällighetens skull eller för att
ge henne den länk i ödeskedjan som hon saknade, men
han ville få henne att förstå att det var återskenet av
en stor passion och en stor smärta på Sjangs ansikte
som ingivit honom själv den fatala frågan: ni kommer
från en dam? Ja han mindes till och med att han sagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
