Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men då kände han en järnhand gripa i armen.
Han såg upp.
Det var länsman.
Då förstod han på en gång alltsammans och
brast ut i en högljudd gråt, som ville kväfva
honom.
Han förstod, att lifvet var slut och drömmen
borta för alltid. Aldrig skulle han få någon stuga
och aldrig Pontus — åh, herre gud — herre
gud! — stallet — och hästarna - och lyktan —
och stampningarna — aldrig, aldrig!
"Nå, kommer du?" röt länsman.
Lill-Anders såg på honom genom tårarna. Så
började han gråta ännu våldsammare, medan
länsman förde honom bort genom de mumlande
människorna.
Lill-Anders kände någon röra vid fickan.
Instinktmässigt stoppade han ner handen och fick
fatt i något, rundt. Han tog upp det. Det var
ett äpple, som någon vänlig människa stuckit dit.
Då började Lill-Anders snyfta ännu värre, och
utan att veta hvad han gjorde bet han i äpplet,
medan han viljelös lät sig föras bort genom en
dimma af tårar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
