Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då stod det klart för honom hvar han var.
Han sparkade till med foten och då kom en
ljusstrimma in i mörkret, där han sparkat. Han
kraflade sig ut.
Ute hade det klarnat, och på himlen rullade
norrskenet i gröngula lågor upp mot zenit.
Hvart han såg, stodo hvita fjäll omkring honom
och tornade upp sig mot den blåa natthimlen
som snöiga giganter.
Mikko ruskade på sig. Han kände hur han
började frysa, och det sög i magen på honom
som om en fjällråtta skulle legat och gnagt
därinne. Han satte sig på huk vid skidorna och
öppnade sin konte.
En enda liten köttbit fanns kvar på renbogen
han stulit i lappvistet. Han tvekade en stund
och vägde bogbenet i handen, men till slut gick
han löst på det med knifven.
När han fått köttsmulan i sig, stoppade han
snö i munnen för att släcka sin törst. Så
packade han ihop, stack den afgnagda renbogen i
snön, spände pa skidorna och såg sig omkring.
Hvart skulle han åka? Att leta efter Jakkola
tjänade ingenting till. Nu gällde det bara att
åka mot söder och få tag i människor.
Mikko såg på norrskenet.
Bortom ett par väldiga fjäll rullade det upp
som kolossala flammor af gult, rödt och grönt,
slingrande sig som gyllene ormar upp mot himlen
och slocknade rätt öfver hufvudet på
honom-knappt hade de slocknat, förrän andra lågor’
bröto fram öfver fjälltopparne och rullade samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
