Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eftersom kaffet steg oroligt på marknaden och
han (magen) hade låst fast sina pengar i
spekulationer, då insåg den gamle, att han måste göra
något för att på ett effektivt vis minska sina
egna utgifter.
När en postmästaresyssla i en af de närmaste
småstäderna blef ledig, sökte han och fick platsen.
På sätt och vis gjorde det honom ondt att
behöfva flytta från htifvudstaden. Han var
uppfödd där, hade redan från barndomen insupit alla
dessa säregna intryck, som tillsammans bildade
Stockholm, och hade därigenom svårt att skilja
sig från den.
I synnerhet hade han fäst sig vid den mer
och mer ju ensammare han blifvit. Hvar kväll
promenerade han utåt Skeppsholmen. Om
som-rarne brukade han helst sitta vid Karl den XIL.s
torg och se utåt strömmen. Då älskade han sin
stad. Och mest i augustikvällar. Då båtarne
kommo hem fullastade med folk, då Strömmen
glittrade, lyktorna speglade, flamlamporna lyste
på Slottsbacken, båtarne tutade, Söder stod som
en mörgblå v’Ågg med tusendon af lysmaskar, och
då gatlyktorna hängde som radband af pärlor
efter kajerna och musiken blåste i Strömparterren,
då alla ångsluparne med sina röda och gröna
ögon foro fram och tillbaka öfver de glimmande
vattnen, då tyckte han detta var det enda stället
i världen, som dugde. *
Men då han var stoiker, följde han villigt
ödets anvisning och tog- den våldsamma
omänd-ringen med storartadt lugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
